Inmatade data om sulfidjords egenskaper lagras för att vidareutveckla bedömningsverktyget och anpassa det för lokala/regionala variationer. Data som hanteras är enbart inmatade data om lokal, innehåll av svavel, järn, kalcium, samt uppmätt pH. Inmatning av decimaltecken görs med punkt (.) och ej med kommatecken (,).
Verktyget hanterar jordar som misstänks vara sulfidjord, dvs jordar med högt innehåll av silt/lera. Notera att sulfidjord kan vara svart, svart-gråflammig till grå i färgen. Verktygets bedömning baseras på analyssvar för svavel-, kalcium och järnhalter samt pH. pH mäts vid två tillfällen, 1) direkt i samband med provtagningen utan luftning av provet och 2) pH mätning efter att provet har torkat. Verktyget är ej applicerbart på friktionsmaterial som exempelvis järnhaltig morän.
Ange även plats, djup och jordartsbeskrivning, då dessa kan ge viktig information vid bedömning av jord som är i gränszon.
Verktyget har utvecklats inom ramen för projektet Management of Sulfide Soils, som finansierats av Trafikverket, SBUF, Dåva DAC och Ragn-Sells samt parterna. Verktyget har också utvecklats i ett projekt som genomförts med stöd från Smart Built Environment/Innovationsidén.
Klicka här för att komma till verktyget
Kontakt
Josef Mácsik
förnamn.efternamn@ecoloop.se
+46 (0)730 300 419
Klassning av sulfidjords försurningspotential
Verktyget ger generellt entydigt svar om klassning av försurningspotential, . Om svaret visar att det är gränszon, är jorden svårbedömd, dvs. hamnar mellan två klasser, som exempelvis mellan A0 och A1. Om gränszonen är mellan exempelvis B och D1 kan det vara av intresse att laka enligt MRM-metoden för att säkerställa jordens klassning. På motsvarande sätt kan det vara värt om gränszonen är mellan A1 och B eftersom hanteringen skiljer mellan dessa jordar vilket är kostnadsdrivande.
I vissa fall kommer verktyget inte att kunna ge svar på sulfidjordens försurningspotential. Detta har varit fallet exempelvis för ett antal jordar som har låga svavelhalter men också låg halt av järn. Eftersom Fe/S kvoten är en viktig del i bedömningen kan låga järnhalter ge hög Fe/S-kvot som inte är typiskt för vare sig sulfid- eller sulfatjordar. Om jorden är torrskorpa och eller pH är högre än ca 5 bedöms jorden som A0 (ej sulfidjord). I annat fall kan lakning enligt MRM-metoden ger en klarare bild av om jorden är försurande eller inte.
Ett annat typfall där bedömningsverktyget inte fungerar är för sulfidjordar som kan karakteriseras som D1 eller D2, dvs Fe/S-kvot lägre än 10, men innehåller höga halter av Ca (kalcit) och har Ca/S-kvot över 4. Dessa jordar bedöms ha tillräckligt med buffringskapacitet för att motverka försurning. Lakning enligt MRM-metoden kan användas för att i tveksamma gränsfall verifiera om jorden har eller saknar försurande kapacitet.
